Jacquis 10 anledningar till varför Bära Barn är bra!

Trenden att bära sitt barn har exploderat de senaste åren då de många fördelarna blir allt mer uppmärksammade i samhället. Enhälliga forskningsstudier visar att när barn blir burna utvecklas deras fysiologiska, känslomässiga och intellektuella system som mest optimalt. Det är biologiskt hur våra instinkter säger oss att hålla våra barn nära, eftersom att det evolutionärt sett är där de är som mest säkra & trygga (1).

1. En mjuk omställning – När den nyfödda bebisen blir buren är det lättare att anpassa sig till sin nya miljö här på jorden. När vi föds är vi totalt försvarslösa, barnet är beroende av sina anknytningspersoner för att överleva. En graviditet varar i ungefär nio månader men till skillnad från reptil ungar som redan kan gå och jaga sin egen mat, är vi människor långt ifrån färdigutvecklade vid födseln (2). Många pratar om den “4e trimestern” då barnet behöver extra mycket skydd och en del säger att man kan räkna med att bebisen behöver lika mycket tid i skyddad miljö som den har varit i livmodern. Med detta perspektiv kan det vara lättare att förstå fördelarna med att huvudsakligen bära och vara nära sin nyfödda. Din kropps regelbundna puls balanserar det nyfödda barnets ojämna hjärtrytm (3). Genom att förlänga den nyföddas skyddade miljö, när barnet kan höra sin förälders hjärtslag bevaras den känsla av trygghet som barnet haft i livmodern. (4).

2. Lycklig bebis – Barn som blir burna är gladare! Evidens visar på att ju mer tid ett barn hålls, desto mindre gråter hen. En studie i Nordamerika fann att spädbarn som blev burna i minst 3 extra timmar, grät och gnydde 43%(!) mindre än spädbarnen som blev burna kortare tid. (hela 51% grät mindre/inte alls på kvällen/natten). (5). Barn med kolik gynnas särskilt mycket av att bli burna då de gör dem mer nöjda. Oavsett om barnet har kolik eller inte gynnas hen av värmen och tryggheten i att hållas nära. Spädbarn som bärs är vanligtvis lugnare eftersom bärande hjälper till att tillgodose deras primära behov. (6 & 7).

3. Starkare anknytning – Du som bär kan lättare läsa barnets signaler. När barnet kommunicerar hunger, trötthet eller nödighet är det större chans för den som är nära att förstå och se vad barnet signalerar innan hen hinner blir ledsen (8). Du lär dig att känna igen och förstå barnets olika ansiktsuttryck och gester. Denna positiva interaktion stärker anknytningen mellan förälder och barn. Resultatet blir att relationen blir starkare, tryggheten ökar då barnet litar på att den vuxna förstår och respekterar behovet som kommuniceras (9) . En bonus i detta blir att du som bär blir stärkt i självförtroende och föräldraskap när du känner att du förstår ditt barn (10). Dessutom ökar kärlekshormonet oxytocin för er båda!

4. Lättare inlärning – När barnet blir buret är hen tätt delaktig i det föräldern sysslar med. När barnet ser, hör och upplever samma omgivning som sin förälder blir hen snabbare medveten om och lär av kroppsspråk, ansiktsuttryck, andningsmönster och tonläge. Denna delaktighet hjälper barnet att få viktiga förbindelser senare i sin utvecklingsprocess då det nyfödda barnets hjärna lagrar dessa upplevelser och beteendemönster. Barn som blir burna kan få ett försprång i talutveckling, de tenderar också att vara tidigt uppmärksamma på omgivningens samtal.

5. Behovet av närhet tillgodoses – Selet eller sjalen hjälper barnet att hålla sina armar och ben stilla samtidigt som barnet vaggas i famnen (11). Forskning har visat att för tidigt födda barn som berörs och hålls går upp i vikt snabbare och är friskare än barn som inte får samma närhet (12) & (13). Genom bärandet ökar barnets motoriska utveckling. De små rörelserna som bebisens muskler gör när hen blir buren hjälper muskelminnet och dess förmåga att finslipa färdigheter som exempelvis koordination. (14)

6. Mindre risk för Skalldeformitet (plagiocephaly) – Eftersom att vi i modern tid har blivit ledda att tro att barn behöver ligga i spjälsängar och babysitters istället för att bli burna, har skalldeformitet ökat mer och mer under de senaste 50 åren. Detta liggande resulterar i att de mjuka benen i skallen plattas eftersom att de utsätts för tryck som det nyfödda barnets huvud inte klarar av (15).

7. Kan underlätta depression – Mödrar med förlossningsdepression kan ibland känna att anknytningen mellan sig själv och deras barn är svag eller saknas. Eller att man inte klarar av vardagen som man “borde” ‘(16). Genom att kontinuerligt bära och krama sitt barn höjs oxytocin nivåerna i kroppen vilket kan underlätta vid en depression (17). Bebisar som har föräldrar som är deprimerade reagerar annorlunda på passivitet/tysthet från sin förälder jämfört med bebisar som inte har en deprimerad förälder (18).

8. Bekvämt och smidigt – En stor fördel i att bära sitt barn i sele eller sjal är att den som bär frigör sina händer. Med barnet i ett bärdon i famnen kan föräldern vara fri att göra dagens önskade aktiviteter. Blir barnet gnälligt eller inte tillfreds är det lätt för föräldern att trösta och ge barnet vad hen behöver, kanske utan att behöva pausa sin syssla.

9. Bli starkare – När du bär ditt barn under större delen av dagen gynnas inte bara bebisens kognitiva utveckling, även din kropp får sig ett träningspass. Hållningen blir rakare och dina magmuskler blir stärkta. Det bästa är att din kropp hinner vänja sig vid att tyngdens (bebisens) vikt ökar.

10. Även bra för småbarn – Det är inte bara spädbarn som utvecklas och mår bra av att bli burna. Även småbarn har nytta av den närhet de får i denna “livmoderinspirerade kokong”. Småbarn blir ofta överstimulerade, när det händer kan sjalen eller selet vara en perfekt plats för att varva ner, mysa och lugna sina sinnesintryck.

Vid intresse finns massor att lära om bärande. Det finns många märken, modeller och storlekar på selar och sjalar. En kan absolut göra det simpelt för sig och köpa det bärdon man känner sig dragen till och direkt börja bära men vill man så finns mängder av olika knyt att lära sig och en helt community med de som delar intresset att bära sina barn. Ett hett tips är att boka in sig på en workshop eller individuell vägledning hos en bärabarn-coach för att ge sig själv den bästa starten för ett säkert och tryggt bärande.

Ergonomi – Du vinner mycket på att bära på ett sätt som inte är dåligt eller onödigt belastande för bebis eller förälder. Läs allt om Ergonomi Här! På sidan om ergonomi finns även information om hur du bokar en klass eller personlig vägledning hos en bärandeknsult.

Historiskt – I alla tider har föräldrar burit sina barn. Det var inte förrän i mitten av 1800-talet den första barnvagnen uppfanns. Ändamålet var på den tiden att ge små barn som var sjuka chans att komma ut och få frisk luft. De kommande 70 åren var barnvagnen en statussymbol och användes endast av kungligheter och mycket förmögna familjer. Runt åren 1920-1930 började barnvagnar massproduceras och på 1950 talet hade barnvagnar blivit vanliga i Svenska och Europeiska hushåll. På ungefär 20 år hade alltså industrin gjort barnvagnen till en nödvändighet och livsstil för barnfamiljer. Med tanke på vilken vanligt förekommande “nödvändighet” barnvagnen nu är så kan det vara intressant att veta att för 70 år sedan hade INGEN vagn till sina barn. (18).

Är bärande för alla? Det finns lika många teorier och sätt att ta hand om sitt barn som det finns människor på jorden. Det viktigaste är att hitta det sätt som passar en själv och sin familj. En del barn gillar inte att bli burna och en del barn gillar inte att ligga i vagn. Det kan finnas andra anledningar till varför man inte vill eller kan bära sitt barn. Det bästa en kan göra är att lita på sina instinkter och ta det beslut som är bäst för en själv.

Källor: 
1. Nicolai K. “Cache or Carry? Comparative biology and infant carrying”. 2013. http://bindungtraegt.de/cache-or-carry-comparative-biology-and-infant-carrying/
2. Mindy Weisberger. 2016. https://www.livescience.com/54605-why-are-babies-helpless.html Live Science.
3. Feldman R. “Mother and infant coordinate heart rhythms through episodes of interaction synchrony.” 2011.
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0163638311000749
4. Gatts J D, “Infant environmental transition system and method”. https://patents.google.com/patent/US5385153A/en US Patent.
5. Hunziker & Barr. “Increased carrying reduces infant crying: a randomized controlled trial.”  1986. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3517799 PubMED.
6. Byrne JM, Horowitz FD. “Rocking as a soothing intervention: The influence of direction and type of movement.” 1981. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0163638381800240
7. Esposito G. “Infant calming responses during maternal carrying in humans and mice.” 2013. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23602481
8. Hewlett BS. “Culture and early infancy among central African foragers and farmers.” 1998. http://anthro.vancouver.wsu.edu/media/PDF/Culture_and_Early_Infancy1.pdf
9. Anisfeld. “Does infant carrying promote attachment? An experimental study of the effects of increased physical contact on the development of attachment.” 1990. https://www.semanticscholar.org/paper/Does-infant-carrying-promote-attachment-An-study-of-Anisfeld-Casper/f99599042b42e6d83e490287537948491b3b41a8
10. Gathwala G. “Effect of Kangaroo Mother Care on physical growth, breastfeeding and its acceptability.” 2010. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9685462
11. Christensson K. “Separation distress call in the human neonate in the absence of maternal body contact.” 1995. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7633137 PubMED.
12. Vårdfokus. 2016. https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2016/april/hud/
13. US. National Library of Medicine. 2016. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29388613 PubMED.
14. Field T. “Preterm Infant Massage Therapy Research: A Review.” . 2010. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2844909/ PubMED.
15. Mawji A. “Risk Factors for Positional Plagiocephaly and Appropriate Time Frames for Prevention Messaging.” 2014.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4220526/
16. Bigelow A. “Effect of mother/infant skin-to-skin contact on postpartum depressive symptoms and maternal physiological stress.” 2012. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22537390
17. Uvnäs-Moberg K. “Oxytocin linked antistress effects–the relaxation and growth response.” 1997. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9401603
18. Peláez-Nogueras M.. “Depressed mothers’ touching increases infants’ positive affect and attention in still-face interactions.” 1996. http://www.babywearing.co.uk/wp-content/uploads/2013/04/Depressed-mothers.pdf
19. Tekniska museet. 2019. https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/100-innovationer/barnvagnen/

Scroll to Top